Alltså, det låter så mycket värre än vad det faktiskt är... Det låter så mycket mer dramatiskt när man säger "barnakuten", men egentligen är det bara en öppen mottagning, typ drop-in. Men, när de är så här små som mini är, då tar man allt på allvar och då skickas man hit, oavsett vad det gäller.

De senaste två dagarna har mini varit väldigt slö, han har liksom inte haft de där levande ögonen som han brukar ha. Han har dessutom sovit väldigt mycket. När de är så här små ska man ha lite koll på att de inte blir för slöa då det kan påvisa något värre, så när han han inte piggnade till på hela dagen igår hörde jag av mig till vår barnmorska som hänvisade mig till en mottagning i Sickla. Det hon ville utesluta var urinvägsinfektion och det kunde hon inte kolla upp på egen hand. 

Mottagningen i Sickla återkom dock idag då jag ringde dem efter stängning igår. De hade dessvärre inga lediga tider och eftersom mini inte är många veckor gammal, hänvisade de mig till barnakutmottagningen på Sachsska. 

Inne på Sachsska slog det mig att detta kanske var en reaktion på vaccinet han fick för lite mer än en vecka sedan, men de symtomen var betydligt allvarligare och inte alls vad mini verkade ha. De kollade av hans temp och gjorde en genomgång av hans kropp. De kunde inte hitta någonting och tyckte att detta var en riktigt pigg grabb... Då ska de se honom en vanlig dag om de tyckte detta var piggt ^^ Kanske hade han en liten förkylning/infektion som hans kropp tog hand om, eller så kanske hans slöhet berodde på värmen och att han inte fick i sig tillräckligt med vätska. Något större fel var det dock in på honom och vi kunde skickas hem utan att oroa oss, väldigt skönt! 

Hellre det säkra före det osäkra, eller hur? Hellre åka in en gång för mycket än att låta något viktigt falla mellan stolarna. 

Det händer inte ofta, men när det väl händer så njuter jag av varenda sekund… Adam är inget stort fan av att sova på mig, han börjar snutta efter mat direkt och blir grinig om han inte får något. Så, när han väl slappnar av så pass mycket att han somnar på mig, då njuter jag!

Pappas famn däremot, oj va bra han sover där… Varje gång.

Men kolla på de här ögonen, hur blå är de inte?! Snälla, snälla, snälla förbli blå!

Mini har blivit tillräckligt gammal för att intressera sig för leksaker i sin närhet och vi har pratat om att vi måste skaffa en mobil till hans säng när han ligger där. Men, tills vi har införskaffat oss en riktigt får man vara kreativ och ta det man har - i det här fallet en horisontell arm på kamerastativet ^^

… med betoning på försök ^^ Han vägrar ju ligga still nuförtiden, han var betydligt mer still när han var mindre. Tänk då vad han kommer röra på sig om ett par veckor, det kommer bli helt omöjligt att fånga honom på kort förutom när han sover. Och somna, det gjorde han ^^ Men inte tillräckligt tungt för att låta oss hållas... 

... än när de små liven somnar på ens bröst? Alltså, detta är så mysigt att jag dör sötdöden när det väl händer! ??

Alltså, babygymmet måste vara en av de bättre investeringarna vi gjort till Adam. Det som är så bra med det här gymmet jämfört med många andra är att man kan vika upp kanterna och i vårt fall har vi därför kunnat fästa färgglada kontrastbilder runtom gymmet. Dessa bilder är verkligen en riktig hit! Han älskar att ligga där och titta på dem, så himla bra!

Nu var det två veckor sedan vi var hos Margareta och det har hänt lite på de veckorna. Adam, som vi tror att han kommer heta, var på sitt bästa humör och bjöd på otaliga leenden och läten (mitt hjärta smälter!). Lite synd att Johan missade det då idag var hans första dag tillbaka på jobbet sedan mini anlände.

Allting ser fortsatt väldigt bra ut och vad vi än gör så ska vi fortsätta med det. Idag var det dags för ett oralt vaccin, men det tyckte han inte om och gurglade ut det mesta som han fick ^^ Som tur är var det bara dos 1/3 så han kommer förhoppningsvis få i sig tillräckligt de andra gångerna.

Det är inte ofta som jag kan ha mini liggandes på mig utan att han blir helt galen och tror att han ska få äta. Men, idag hände det! Idag somnade han äntligen på mig och vi kunde mysa en timme innan hungerpaniken slog till igen ^^ 

Jag fullkomligt älskar hans fina blå ögonen... Jag hoppas så innerligt att han får behålla dem och att de inte ändras allteftersom den rätta färgen sätter sig. 

Ögonfärg på nyfödda barn är oftast blågrå förutom mörkhyade barn som oftast har bruna ögon redan från födsel. Att vi föds med gråblå ögon beror på att vi från början saknar ämnet melanin vilket krävs för att ögonen ska bli bruna. Barnets rätta ögonfärg brukar visa sig vid cirka 3-6 månader.