Hah! Hittade den här gamla filmen på Sweden.se - en filmsnutt där jag var med och blev intervjuad 2013. Jag kommer ihåg att det blev ett himla tjat om min prestation under intervjun, att mina dåliga svar var förlåtna då jag inte jobbade med TV professionellt ^^ Ja, jisses... avundsjukan finns överallt. Men ja, jag får väl kanske lov att säga att jag känner mig betydligt mer bekväm idag framför en kamera eller när jag gör en intervju, tur att man utvecklas!
Efter en skön dag på jobbet där jag spelat in ett klipp med Metro, tränat en snabbis på lunchen och speltestat på eftermiddagen, var det dags för Johan och mig att röra oss ner till Västervik. Den här helgen stod födelsedagsfirande på schemat då Johans far fyllde 70 år.
Efter ganska mycket om och men, med en bil som strejkade vilt, kom vi fram helskinnade till Västervik! Under lördagskvällen möttes alla syskon (samt respektive) upp och vi blev ett gäng om 12 personer som slog sig ner för att äta gott! Jag tog med mig kameran och tänkte att det alltid är uppskattat i efterhand och den här gången var inget undantag. Kameran blev en hit och det blev många kort värda att spara från kvällen!
Det gäller att ta vara på den är utsikten, i vinter flyttar DICE till nya lokaler och då är detta ett minne blott...
Idag var det dags för mig att möta upp Metro på jobbet. Varför? Jo, jag skulle vara med och spela in ett klipp till AllaStudier.se och deras kampanj "Gör Ditt Val" för att få unga att söka till universitetet.
Efter lite tillpiffande och ett par instruktioner, slog jag mig ner i soffan och tittade in i kameran... "Vi räknar med ett par omtagningar, vi räknar med att det tar lite tid.", sa teamet för att lugna mig. Men, jag var lugn som en filbunke och vi behövde inte göra en enda omtagning. Grymt va!? Det hela var över relativt snabbt och teamet verkade helnöjda med min insats, kul!
Klippet kommer upp 21 september och då länkar jag det här på sidan, såklart!
TVn är uppe och vi är fortfarande tillsammans!!!
Helgens röda tråd - fix å piff! Vi svängde om Webhallen och köpte ett väggfäste till TVn, sen skulle vi ge oss på att montera upp monstret! Snacka om att sätta sin relation på prov ^^ Men, det gick förvånansvärt bra faktiskt! Johan är lika noga som jag när det kommer till att göra saker noga (kan hända att han är ännu mer noga än jag ibland), där behöver jag aldrig oroa mig! Fem hål i väggen senare satt ställningen på plats... Nu skulle bara TVn hängas på, ett problem när man är kort i rocken som jag. Men, även det här gick smärtfritt! Plötsligt hakade fästet i TVn på väggen och vi tittade på varandra... Vem skulle släppa taget först? Skulle den hänga kvar?!
Satan va bra det blev! Grymt väggfäste också, för vi kan både vrida och vinkla TVn utan att vara speciellt rädda för att det ska lossna, kvalitén är super!
Loftet fick också lite kärlek när vi ändå var igång. Nu sitter ett par plexiglasskivor på väggen som ska skydda mot missfärgningar... Blev himla bra det också!
Japp, då var det dags för årets sommarfest! Den här gången hade DICE abonnerat Josefinas ute på Djurgården - ett härlig uteställe med större delen utomhus. Vädret var med oss och vi bjöds på sol och varma sommarvindar hela kvällen!
Vi var ett gäng som möttes upp hemma hos oss, det blev ju liksom nära och bra! Vi promenerade dit vid 19 och när vi kom dit fick vi varsitt par solglasögon, Miami style ^^ Maten som serverades var helt OK och drinkbiljetterna tog slut direkt i solen! Festens höjdpunkt (precis som förra året) var fotomöjligheten som fanns på plats! Hur kul som helst att få lite minnen från kvällen!
Vid 23 var vi ett gäng som drog vidare till Café Opera och jag var så sjukt danssugen! Tyvärr var dansgolvet stängt (but why?!) och vi fick nöja oss med att hänga i baren. Efter ett par drinkar stack vi vidare till Solidaritet, men där blev vi inte speciellt långvariga, Johan och jag, innan vi promenerade hem i sommarnatten!
Jag har inte träffat henne på 8 år!! Line, aka Miss Hyper. När jag såg att hon skulle komma upp till Stockholm högg jag henne direkt för en middag!
Hon har inte ändrats någonting, det var precis som för 7 år sen! Lite äldre, lite visare och inte alls lika spelintresserade som förr, men vi hade då inga problem att snacka på som om vi såg varandra dagligen! Så himla kul!
Cazzidy, Nat0, Quick, Miss Hyper och Aurora på Play Us releasefest @ Solidaritet -0
Fastän jag inte var hemma förrän vid 01 och varvat ner en halvtimmer senare, vaknade jag vid sex på morgonen... Sjukt det där. Kan hända att jag inte kunde somna om för att jag var jättehungrig ^^
När Johan vaknade och det blev dags för lunch, promenerade vi bort till Stureplan och handlade varsin gomacka på Subway. Därefter köpte vi varsin handduk och la oss i Humlegårdsparken och käkade! Så himla skönt! Vi stannade en stund och fick lite färg på nosen innan vi promenerade hemåt igen. Vi stannade till vid en glasskiosk på Strandvägen, sedan satte vi oss på kajkanten och myste tillsammans!
Det hela började med en vadslagning (man är ju bra dum ibland) och jag är alldeles för stolt för att förlora en sån här sak. Så, idag var det dags för Midnattsloppet (1 mil på Södermalm) och jag kände mig inte alls speciellt pepp. Jag hade sovit dåligt och legat i soffan hela dagen i hopp om att få några minuters extra sömn inför loppet.
Träningen innan hade också gått sådär... Ett par promenader och ett par löppass (12 st närmare bestämt), där längsta sträckan jag sprungit var 6 km. Dessutom fick jag mitt livs första ryggskott under semestern (mitt i en squat), vilket hade hindrat mig från att springa... Jag hade inga höga förhoppningar inför loppet, mitt mål var att ta mig runt även om jag behövde gå då och då.
Min start gick 22:45, så jag mötte upp Linnea och Stefan vid 22:00 vid området. Där försökte vi peppa igång varandra, men det var först när jag kom in i vår startgrupp vid uppvärmningen som jag kände att det här skulle bli kul!
Plötsligt small det till och starten gick! Folk, folk, folk... överallt. Första kilometern gick snabbt, inte tidsmässigt, men helt plötsligt passerade jag markeringen. Mentalt var tredje kilometern min jobbigaste, då visste jag att jag hade en hel kilometers stigning upp till Sofiakyrkan! Backarna tog aldrig slut och deltagare efter deltagare gav upp framför mig och började gå. Men jag höll i, jag kände mig stark och sprang upp för hela backen! Uppe vid kyrkan stod kören och sjöng "Halleluja", oerhört passande!
Backen nedför var mer än välbehövlig och nu sprang benen lite av sig själva. Vid sjunde kilometern insåg jag att jag bara hade tre kilometer kvar och jag fick helt plötsligt ny energi. Mina två sista kilometer in till mål var mina snabbaste under loppet! Jag hade så mycket spring kvar i benen när jag kom upp till Södra Teatern att benen bara pinnade på! När jag närmade mig Mariatorget och målet insåg att jag hade klarat det och målgången kändes fantastisk!
När semestern försvinner med regniga och tråkiga dagar, då får man hitta på nåt annat för att förgylla tillvaron. Det började med ett spel... Men, när vi skulle spela det på TVn, såg vi inte riktigt vad det stod ^^ Texten (läs; TVn) var för liten! Så, Johan sa lite på skämt (eller?) att vi skulle köpa en ny TV. Det han nog inte förväntade sig var att jag skulle hänga på direkt och säga ja! Och idag kom den, bästa leveransen på länge - en Samsung 75"!!
Herregud så stor den var när vi packade upp den och ställde den gamla TVn framför ^^ Det värsta är dock att den inte alls känns speciellt stor när vi väl kollar på den ^^ Den känns alldeles lagom, på riktigt... Galet, men sant!
